Inbromsning i ekonomin och ökad upplåning från 2020
Svensk ekonomi mattas av och statsbudgeten väntas vända till underskott från och med nästa år. Underskottet tillsammans med stora obligationsförfall gör att statens lånebehov växer. Riksgälden ökar därför gradvis upplåningen med början i januari 2020.Det framkommer när Riksgälden i dag presenterar sin nya prognos över den ekonomiska utvecklingen, budgetsaldot och statens upplåning fram till och med 2021.– Avmattningen i ekonomin gör att skatteinkomsterna växer långsammare samtidigt som utgifterna stiger, vilket bidrar till underskott i budgeten kommande år. Det större lånebehovet gör att staten behöver öka upplåningen från dagens historiskt låga nivå och det gör vi framför allt genom att ge ut mer statsobligationer, säger riksgäldsdirektör Hans Lindblad.Svag tillväxt bidrar till att statsbudgeten vänder till underskott 2020Riksgälden räknar i sin nya prognos med en svag ekonomisk utveckling. Såväl BNP-tillväxten som arbetsmarknaden har mattats av mer än vad som förväntades i föregående prognos som kom i juni. Nästa år väntas svensk ekonomi växa långsamt, samtidigt som arbetslösheten ökar. Tillväxten ökar något mot slutet av prognosperioden huvudsakligen drivet av hushållens konsumtion, men BNP växer ändå fortsatt under det historiska genomsnittet.I år väntas överskottet i statsbudgeten bli 113 miljarder kronor, förstärkt av Riksbankens återbetalning av lån på 67 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos innebär det ett något lägre överskott. Den ekonomiska avmattningen gör tydligare avtryck nästa år och överskottet vänds till underskott på 17 miljarder kronor 2020 och 27 miljarder kronor 2021.Statens finansiella sparande, vilket bättre speglar den underliggande utvecklingen i statsfinanserna, väntas istället minska mer gradvis under prognosperioden, från 0,8 procent av BNP i år till 0,2 procent år 2021.Emissionsvolymer i statsobligationer och statsskuldväxlar ökarFör att hantera de kommande underskotten i statsbudgeten, samt stora förfall i slutet av 2020, ökar Riksgälden emissionsvolymen i statsobligationer gradvis. Auktionsvolymen höjs från nuvarande 1,5 miljarder kronor i flera steg med början i januari 2020 för att nå 3 miljarder kronor per auktion i januari 2021, vilket motsvarar en årstakt på 60 miljarder kronor. Under andra halvåret 2020 ökar även upplåningen i statsskuldväxlar.Storleken på emissionen av den gröna obligation som Riksgälden ska ge ut nästa år är ännu inte fastställd och redovisas därför inte i låneplanen. Riksgälden har dock tagit höjd för detta så att den planerade upplåningen i statspapper inte kommer att påverkas av den gröna emissionen givet den nuvarande prognosen på statens lånebehov.Riksgälden har även prövat frågan om att ge ut en så kallad ultralång obligation i kronor mot bakgrund av det låga ränteläget. Riksgäldens sammantagna bedömning är att det inte finns utrymme för en sådan obligation i denna låneplan. Riksgälden kommer dock att fortsätta analysera förutsättningarna och undersöka intresset för långa obligationer.Statsskulden planar utStatsskulden slutar enligt prognosen att minska som den har gjort de senaste åren och väntas uppgå till 1 115 miljarder kronor i slutet av 2021. Det motsvarar 21 procent av BNP. Skulden enligt Maastrichtmåttet väntas nå skuldankaret på 35 procent av BNP i år och kvarstå på den nivån till slutet av 2021. Maastrichtmåttet omfattar hela den offentliga sektorns skulder.Statens upplåning – prognos och analys 2019:3, pdfKontaktRiksgäldens pressfunktion, 08 613 47 01Riksgälden är statens finansförvaltning. I uppdraget ingår att sköta statens upplåning och förvalta statsskulden. Målet är att göra det till en så låg kostnad som möjligt utan att risken blir för hög.I rapporten Statsupplåning – prognos och analys, som kommer ut tre gånger om året, presenteras prognoser för den ekonomiska utvecklingen och statens budgetsaldo de närmaste två åren. Utifrån dessa beräknar Riksgälden statens upplåningsbehov och tar fram en plan för upplåningen som också redovisas i rapporten.Bilagastatsupplaning-prognos-och-analys-2019-3
